Rosenrot-Rhodiola-Rosea

2007-04-20T02:36:00.000-07:00

Allt för din hälsa och bantning

Odla rosenrot

2007-04-20T02:33:00.000-07:00

Att odla rosenrot är inte alls något problem oavsett var i Sverige man är. De odlas t.ex. på flera botaniska trädgårdar och odlingsprojekt pågår på flera platser i Sverige. Jag hade själv en rosenrot ett par år.

Även om rosenrot är en trevlig ornamentsblomma för ett stenparti ska man inte räkna med en potent skörd. De aktiva ämnena i rötterna byggs upp under flera år. Att skörda bara efter ett par år ger med andra ord inte en lika potent skörd.

Odlar man kommersiellt behöver det inte vara ett problem eftersom vikten istället blir högre. Men för hemmaodlaren är rosenrot framför allt en ornamentsblomma.

Likväl gör sig rötterna bra som te. Teet kommer smaka tydligt av rosor och är stimulerande även om det lagats på en hemodlad planta.

Att odla rosenrot från frö eller planta

Rosenrot går att dra upp från frön men det tar lång tid. Räkna med fem till sex månader.

Enklast är att införskaffa en planta. Antingen kan man gå ut i naturen och plocka en rosenrot. De är inte fridlysta någonstans i Sverige så vitt jag vet.

Alternativt och enklast går det att beställa plantor på webben från Hulukvarn. Hulukvarn odlar rosenrot kommersiellt för försäljning av rötter och plantor.

Jag odlade min rosenrot i en stor kruka. Jorden blandade jag av sand & små sten, vermikulit och blomjord. En tredje del av vardera (sand & små sten blev en tredjedel). Normalt odlas de dock i stenpartier.

Jorden ska hållas fuktig och gärna att rosenroten får halvskugga. Jag hade min på en lägre nivå mellan två stora tomatplantor.

Min rosenrot överlevde två säsonger. Därefter blev det skördadefest.

Rosenrot

2007-04-20T02:30:00.000-07:00

Familj: Fetbladsväxter, Crassulaceae, Rhodiola rosea, Rosanae

Om växten
Rosenrot har varit känt sedan vikingatiden i Sverige. Den växer naturligt i våra fjälltrakter, på öar i Bohuslän samt på Island och Grönland. Växten är flerårig, 10-30 cm hög och namnet kommer av att roten avger en påtaglig rosendoft.

Förr åts roten stekt eller kokt som en vanlig grönsak. Rosenrot innehåller en relativt hög mängd C-vitamin och kan därför ha räddat många grönländare, samer och vikingar från skörbjugg.

Rosenrot som ämne (destillerat som olja, vatten eller extrakt) innehåller antioxidanter som tanniner, antrakglykosider och flavonoider. Den mest verksamma beståndsdelen är glykosiden salidrosid som sägs ha en stimulerande effekt.

Användning

Traditonellt använd mot lindrig stress, trötthet och andra utmattningssymptom. Sägs kunna öka välbefinnandet genom att höja humör och lustkänsla.

Carl von Linné sägs ha rekommenderat rosenrot som lämplig medicinering vid tillfällig nedstämdhet, huvudvärk och bristande sexuell förmåga.

Bra att veta
Fram till januari 2005 har Läkemedelsverket haft regler som endast tillät försäljning av rosenrot-preparat som var registrerade hos Läkemedelsverket. Det innebar att produkten då genomgått viss granskning vad gäller kvalitet och effekt. Dock inte samma granskning och kontroll som gäller för vanliga läkemedel, utan med anpassning för naturläkemedel. Nu krävs inte längre Läkemedelsverkets regler vid försäljning av rosenrot-preparat som naturläkemedel, de går nu att sälja endast med benämningen ”kosttillskott”.

HÄLSA SKÖNHET BANTNING

Rosenrot Botanik

2007-04-20T02:29:00.001-07:00

Rosenrot tillhör familjen Crassulaceae som även kallas fetbladsväxter eller succulenter, hit hör tex taklök och kärleksört men även liljeväxter och kaktusar. De är utrustade med saftiga köttiga stammar, stjälkar eller blad för att tåla öknens hetta eller Sibiriens bistra kyla.

"Rosenroten har en tjock jordstam och blommorna är enkönade och tillhör undersläktet Rhodiola. Det finns cirka 200 arter, den som växer här i Norden heter Rhodiola rosea Den fick sitt namn av Carl von Linné 1755. Rosea syftar på den underbara rosendoft som sprider sig när man skrapar på roten. I äldre uppslagsböcker kan man hitta rosenrot under benämningen Sedum Rosea eller roseum, efter den kände italienske botanikern Scopoli. Det grekiska ordet Rodia Riza betyder direkt översatt rosenrot. Under antiken var den en vanlig handelsvara och köptes för sin medicinska verkan, men även för att ha som ingrediens i parfymer.

Arten är perenn och växer ofta i täta tuvor. Stjälkarna är ogrenade med tätt sittande blad som är ljust blågröna. Den blommar i juni-juli med gula flockliknande blomställningar. Hanplantorna har glesa blomställningar och mindre blommor med åtta ståndare. Honplantorna har tätare blomställningar med fyra pistiller i varje blomma som utvecklas till röda baljkapslar. Växten har en kraftig förgrenad jordstam som är gyllenbrun utanpå och vit inuti. Från toppen på roten växer det ut skott som året därpå utvecklas till nya stjälkar. I Sibirien kallar människorna rosenroten för "den gyllene roten" för dess vackra färg.

Förutom i Norden och Sibirien växer Rhodiola rosea vilt på Grönland och norra Canada. Man ska inte förväxla vår nordiska art med den som ofta säljs via plantskolor och är importerad från Tyskland och Holland. Den är inte alls lika verkningsfull och innehåller avsevärt mindre halter av aktiva ämnen. Det finns även prydnadsväxter av Rhodiola arter som säljs på välsorterade plantskolor. För att nämna några: Rhodiola atropurpurea från Östsibirien som har röda blommor, Rhodiola Ishidae, en japansk art som är mer kompakt än vår nordiska, men har samma gula blommor och Markus som är en hybrid mellan vanlig rosenrot och en östasiatisk art Rhodiola kirilowii , plantan har stora kopparröda blommor.

Roten av rosenrot

2007-04-20T02:25:00.000-07:00

Skärpa och koncentration
Även om Rosenrot har en förmåga att påverka hela kroppen positivt verkar glykosiden salidrosid framför allt på hjärnan. Glykosiden understöder hjärnans aktiviteter och åstadkommer att såväl de medvetna som de omedvetna funktionerna förbättras. Energin ökar genom att de signalsubstanser som gör att hjärnan fungerar optimalt balanseras. Den effekten är snabb. Redan 30 minuter efter intag märks en lätthet att koncentrera sig. Man distraheras inte längre och får därmed mer gjort.

Förbättrat humör och ökad lust
En forskargrupp (Saratikov och medarbetare) kunde redan 1978 visa att de aktiva komponenterna i Rosenroten, salidrosid och rhodosin, har en positiv effekt på nivåerna av signalsubstanser i det limbiska systemet, där lustcentret är beläget. Detta centrum styr funktioner som glädje, lust och känslor. Det är förklaringen till att Rosenrot kan stimulera den sexuella lusten både hos män och kvinnor. Kliniska studier samt flera fall-rapporter intygar ökade lustkänslor, större benägenhet att få orgasm, med mera.

Hormoner
Studier på djur har visat att Rosenrot har förmåga att öka könshormonernas aktivitet. Hos hondjur ledde intag av Rosenrot till en ökad östrogen aktivitet, också en ökad fertilitet. Hos handjur gav Rosenrot upphov till ökad testosteron-aktivitet med en ökad muskeluppbyggnad (Tomsk State University, 1987).

Sexuella problem hos män
Män med problem med bristande erektion och/eller för tidig sädesavgång studerades av 1987. 35 av dem fick 2 tabletter Rosenrot per dag under tre månader. 26 av männen fick en påtagligt förbättrad sexuell förmåga. Prostatavätskan normaliserades, och halten av manliga könshormon steg (Herbalgram, 2002).

Hormonella problem hos kvinnor
Rosenrot gavs till 40 kvinnor med utebliven menstruation (amenorré) och oförmåga att bli gravida. Efter 14 dagars intag återfick 25 av de 40 kvinnorna normal menstruation. Efter ytterligare några månaders intag blev 11 av de 40 kvinnorna gravida.

Det finns flera rapporter i litteraturen som visar att intag av Rosenrot bidrar till möjligheten att bli gravid (att koncipiera). Några få månaders behandling med Rosenrot har lett till normal graviditet (Eagon P och Herbagram N, 2002).

Rosenrot och nedstämdhet
Effekten av Rosenrot har undersökts hos patienter med psykisk depression, behandlade med sedvanliga skolmedicinska antidepressiva medel. De patienter som kompletterade medicineringen med Rosenrot kom ur sin depressiva sinnesstämning 30% snabbare än patienterna i kontrollgruppen. Inte bara reducerades depressiva symtom snabbare, bieffekterna av antidepressiv medicinering minskade dramatiskt när patienterna samtidigt tog Rosenrot.

Forskargruppen Brichenko (se referenser nedan) och medarbetare studerade möjligheten att Rosenrot motverkar se antidepressiva medicinernas biverkningar. Forskarna noterade att de depressiva symtomen lindrades, patienterna orkade också mer, kraftlösheten försvann och initiativförmågan återvände. Biverkningarna av de antidepressiva medicinerna, muntorrhet, hjärtklappning, förstoppning och huvudvärk, reducerades.

Det förefaller troligt att detta beror på att Rosenrot har förmågan att öka serotoninhalten i blod och vävnad.

Se i detta sammanhang referenserna 9, 10 och 11 i referenslistan

Hjärnans kapacitet
Under inverkan av stress blockeras hjärncellernas förmåga att tillgodogöra sig energi, hjärncellernas kommunikation försämras, serotonin och övriga signalsubstanser minskar i koncentration. Det innebär att koncentration, tankeskärpa och initiativförmåga avtar. Prestationsförmågan går ner.

När det gäller att öka den mentala kapaciteten i sådana situationer intar Rosenrot en särställning bland adaptogenerna.

Stresshantering
En placebokontrollerad, randomiserad och dubbelblind studie avseende effekten av Rosenrot är publicerad år 2002. 160 kadetter fick under flera veckor leva så kontrollerat som möjligt i avseende på matintag, arbetsprestation och sömn. Hälften av dem fick ett dagligt intag av Rosenrot, hälften fick placebo. Båda grupperna fick genomföra ett antal komplicerade och krävande tester. De bedömdes med avseende på stresshantering och förmåga att lösa problem.

Fig. 1. Diagrammet visar förmågan att hantera stress. Gruppen som hade fått rosenrot mådde bättre och kunde arbeta bättre.

Fig. 2. Rosenrotsgruppen kunde lösa sina uppgifter med större precision. Rosenrotsgruppen hittade 4 gånger fler fel än kontrollgruppen.

Betyg
En dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie gällde betyg. 40 studenter i åldern 17 – 19 år lottades till var sin av två grupper. En grupp gavs ett intag av Rosenrot, den andra fick placebo. Studenterna testades med avseende på kondition, noggrannhet, snabbhet, humör och motivation.

Resultatet av studien var imponerande. Trots att den aktiva gruppen fick en låg dos av Rosenrot visade de flesta testade parametrar en signifikant positiv skillnad. Snabbhet och exakthet förbättrades med 50%. Den mentala tröttheten minskade med 40%. Studiemotivationen ökade, slutbetygen var bättre. Rosenrot gavs endast under 20 dagar före examen, men slutbetygen i Rosenrot gruppen låg 10% över betygen i kontrollgruppen.

Fig. 3. Procentuell förbättring hos Rosenrots-gruppen: 52% större noggrannhet, 43% bättre mental skärpa, 10% bättre slutbetyg.

Jourarbete
En intressant studie visar frmågan hos Rosenrot att minska stress och öka koncentration och skärpa (Panossian et al., 2000). 56 nattarbetande jourläkare delades i två grupper: en fick Rosenrot, den andra placebo. Efter 14 dagar mättes resultatet. Den grupp läkare som fått Rosenrot visade ett 60% lägre trötthetsindex. Detta måste anses vara en dramatisk effekt, speciellt med tanke på att dosen var låg: 1,5 tablett Rosenrot per dag.

Fig. 4. Trötthetsindex sänktes med drygt 20 enheter i Rosenrot-gruppen jämfört med knappt 12 enheter i placebogruppen. Läkarna i Rosenrot-gruppen blev 60% piggare.

Rosenrot

2007-04-20T02:20:00.000-07:00

Rosenrot (Rhodiola rosea L.) tillhör familjen fetbladsväxter. I Sverige växer rosenrot i torrsand i de svenska fjällen, Hälsingland, Norrbotten, Bohuslän och odlas på Öland. Utomlands förekommer den särskilt i de arktiska områdena i Asien. Rosenrotens rötter doftar rosor vilket förklarar namnet.

Medicinskt anses rosenrot vara en adaptogen, d.v.s den hjälper kroppen att anpassa sig och hantera stress. Termen är långt ifrån entydig, men rosenrot har visat sig innehålla antioxidanter, verka centralstimulerande och öka fysiskuthållighet.

Rosenrot tros även verka immunstimulerande. Immunstimulerande eller centralstimulerande örter bör användas tillfälligt eftersom längre tids användning kan ge en motsatt verkan.

Utbredning och odling i Sverige

Rosenrot är flerårig och kan bli upp till tre decimeter hög. Vanligen växer flera tillsammans i små dungar.

Rosenrot är vanlig i de svenska fjällen men förekommer mer sällsynt i Hälsingland, Norrbotten och Bohuslän. Bra odlingsmark inkluderar fuktig mark vid klippor. Den förekommer inte bara vild utan odlas på Öland.

Rosenrot är ett kosttillskott

Rosenrot (Rhodiola rosea), ginseng och shisanda (Shisandra chinensis) har beslutats vara kosttillskott av Läkemedelsverket. För att detta ska gälla får inte medicinska påståenden göras

Rosenrot har faktiskt en tradition som kosttillskott. Rötterna innehåller en hel del C-vitamin och förr åt man dem stekta eller kokta som grönsak.

Förr var det vanligt med långvariga infektioner och bristsjukdomar. Viktiga orsaker var en dålig kost, slitsamt arbete och outvecklad sjukvård. Rosenrot som är rik på vitaminer och antioxidanter, och dessutom verkande stimulerande bör ha varit användbar. Särskilt som rosenrot kanske även är immunstimulerande.

Traditionell användning av rosenrot

Den grekiska läkaren Dioscorides blev först 77 e.v.t. med att dokumentera medicinska effekter hos rosenrot i boken De Materia Medica. Linné namngav den långt senare till Rhodiola rosea och rekommenderade den mot hysteri, bråck, svårmod, huvudvärk och impotens.

Traditionell medicinsk användning av rosenrot inkluderar även som stimulant, vid vandring på höga höjer och som stärkande medel vid sjukdom och svaghet. Rosenrot används i Asien mot influensa och förkylningar. Mongolerna sägs ha använt den mot tuberkulos och cancer.

Tyskarna beskrev under 1700-talet att rosenrot kan vara effektivt mot smärta, huvudvärk och bråck.

Modern forskning

1961 hittade Ryssen G.V. Krylov rosenrot i södra Sibirien. Hans forskning kom att peka på att rosenrot i någon utsträckning skyddar djur och människor från skadeverkningar av stress, gifter och förkylning.

Mer än 200 studier har idag gjorts på rosenrot. Egenskaper som har beskrivits pekar på att rosenrot kan ha effekt vid långvarig trötthet och stress, svag syresättning och oxidativ stress.

Bakom egenskaper ligger en centralstimulerande effekt, en hög halt av antioxidanter och kanske att rosenrot stimulerar immunförsvaret.

Rosenrot är stimulerande och antidepressiv

Tidigt pekade forskning på råttor att rosenrot i små och medelstora doser verkade centralstimulerande. Råttor som fick rosenrot orkade simma längre tid.

Större doser kan istället verka lugnande. Studier på hjärnan visar att rosenrot stimulerar nor-adrenalin, dopamin och serotonin (monoaminerna). Även nikotinreceptor påverkas. Forskning pekar även på att de aminosyror som bygger upp signalsubstanserna lättare kan passera genom blod-hjärna-barriären.

Att rosenrot kan vara en mild dopaminstimulant verkar troligt utifrån användningen som potensmedel och effekten mot dåligt minne. Den centralstimulerande effekten stämmer även väl in på detta.

Rosenrot som centralstimulant

Den svaga centralstimulerande effekten är studerad och bekräftad på människor. Den kan därför vara till hjälp vid kronisk trötthet. Det finns studier som visat att rosenrot tillfälligt kan höja den intellektuella prestationsförmågan, t.ex. vid examensskrivningar.

Monoaminer, som dopamin, serotonin och nor-adrenalin, vilka påverkas av rosenrot har inflytande på vårt humör och rosenrot beskrivs ofta ha en stämningshöjande effekt. Detta innebär inte nödvändigtvis att den är antidepressiv men kan vara värd att pröva vid lättare nedstämdhet.

För ökad uthållighet

Ett antal studier har genomförts där rosenrot visat sig tillfälligt kunna öka den fysiska prestationsförmågan. Studier pekar även på att rosenrot kan snabba upp återhämtningen.

Rosenrot används också ganska ofta vid styrketräning för att motverka trötthet. Någon garanti för att effekten av rosenrot inte försvinner vid regelbunden användning finns knappast inte oavsett typ av träning.

En teori, som det finns en del stöd för, är att rosenrot förbättrar energiomsättningen via ATP och kreatin.

Rosenrot för minne och potens

Den stimulerande effekten på dopaminsystemet kan vara till hjälp för äldre som har börjat få sämre minne eller har problem med potensen. Både problemen beror vanligen på en försvagning av dopaminsystemet.

Att rosenrot innehåller antioxidanter kan tänkas hjälpa till att motverka ytterligare skador och förebygga demens. För detta bör rosenrot kombineras med en kost rik på frukt och grönsaker, och gärna grönt te och gurkmeja.

Rosenrot och immunförsvaret

Det anges ofta att rosenrot har en stimulerar immunförsvaret. Detta gäller ett stort antal örter. Entydiga "bevis" finns inte.

För immunstimulerande preparat gäller generellt att de ska användas tillfälligt. Efter längre tid kan de istället få en motsatt verkan.

Varningar, säkerhet och interaktion

Rosenrot har låg giftverkan och biverkningarna är få. En del kan känna att de får överskottsenergi i vilket fall dosen bör minskas.

Rosenrot har både en stimulerande verkan på centrala nervsystemet och möjligen immunförsvaret. Detta innebär att den endast ska användas under begränsad tid. Effekten kan annars bli den motsatta.

Rosenrot kan ge intensiva drömmar (vilket troligen beror på att den påverkar serotoninsystemet i hjärnan). Rosenrot är olämplig för personer som lider av bipolära sjukdomar eller som har drabbats av mani eller annan psykos.